10 skäl för kulturverksamhet i skolan

 

Under början av 1980-talet arbetade jag som kultursekreterare i Järfälla kommun utan för Stockholm. Jag kom då att särskilt engagera mig i ungdomskultur och arrangerade och stöttade olika kulturprojekt i kommunens högstadieskolor. Jag deltog också i lärarmöten och liknande och vid ett tillfälle fick jag uppmaningen av en rätt sur lektor i mattematik: ”Ge mig två skäl för varför vi skall satsa tid och pengar på något så onyttigt som teater, musik och dans”. Jag blev rätt ställd men gav ett par skäl. När jag kom tillbaka till jobbet bestämde jag mig för att nästa gång jag träffade lektorn skulle jag ge åtminstone 10 skäl till varför vi skall satsa på kulturverksamhet i skolan.


Jag tog de här skälen som utgångspunkt för ett föredrag som jag höll i några olika sammanhang. Sen kom jag in på forskarutbildningen vid Stockholms Universitet och med åren glömde jag nästan bort det hela, trots att jag aldrig riktigt släppt mitt engagemang för kulturfrågorna. Döm om min förvåning när jag hösten 2008 blev kontaktad av de som arbetade med den sk, ”Skuggutredningen” och fick frågan om de fick använda mina gamla argument i den. Och självfallet fick de det. Jag tycker de är lika aktuella idag som de var då. Du hittar texten i sitt sammanhang på   http://www.skuggutredningen.se/web/pages/skolan_su.php men för enkelhets skulll återger jag den i sin helhet här.


Kulturverksamhet som musical- och teaterprojekt, filmstudios, konstverkstäder etc. är viktiga därför att de .....


Vidgar gränserna för vår världsbild
Via en kulturupplevelse kan man få en chans att se världen inifrån någon annans ögon och på så sätt också få insikt i andra kulturer och livssituationer. Jämför hur man kan känna sig efter att ha sett en gripande film. När man kommer ut från biografen ser man världen med nya ögon.


Stimulerar fantasin och förbättrar därmed lärandet
Fantasi är en nödvändig förutsättning för effektiv inlärning. För att kunna förstå processer och förlopp måste man kunna återskapa dem för sin inre blick. Ren inlärning av fakta och ordmassor kanske man kan göra utan fantasi, men insikter om samband förutsätter som regel att man kan göra sig en mental föreställning av fenomenet. Man måste kunna tänka sig vad som skulle ske om något saknades, eller vad som skulle hända om förhållandena var annorlunda.
För det fordras rikligt med fantasi.


Främjar kreativt tänkande
Den vidgade världsbilden gör att man kan tänka i andra banor. Bra kulturverksamhet tvingar åskådaren att själva vara medskapare. Det är ingen tillfällighet att framstående forskare och uppfinnare ofta har ett mycket stort kulturintresse. Einstein spelade fiol i en stråkkvartett. Niels Bohr samlade modern konst etc. Historiskt har också perioder med många nyskapelser på det tekniska området sammanfallit med konstnärliga blomstringsperioder.


Är roligt och ökar motivationen för skolarbetet
Barn kan lära sig nästan vad som helst om de gör det på ett lustfyllt sätt. Även om kulturinslag ibland kan ta tid från det vanliga skolarbetet vägs den tidsförlusten snabbt upp av att skoldagen blir mycket roligare och motivationen ökar.


Gör det möjligt att uttrycka sådant som är svårt att klä i ord
I skolan spelar språket en central roll och vi förväntas kunna klä nästan all känslor och tankar i ord. Men allt går inte att tala om, och ungdomar är olika verbalt försigkomna. Genom att visa på sätt att uttrycka sig i bild, rörelse, musik etc. ger vi ungdomarna möjligheter att kanalisera också den typ av starka känslor som annars lätt kan ta sig uttryck i våldshandlingar av olika slag.


Engagerar känslor och fler sinnen än vanligt
Inte minst engageras det taktila sinnet, något som skolan annars sällan utvecklar.


Ger möjlighet för den som inte är teoretiskt begåvad att glänsa
I en skola där de teoretiskt begåvade ständigt uppmärksammas, är det viktigt att det också finns verksamheter där de övriga kan bli sedda och få stärkt självförtroende.


Skapar sammanhållning
Via ett kulturprojekt kan en enorm sammanhållning skapas i en grupp. Nya roller kan ge även de som tidigare inte kommit in i gruppen en chans att göra det. Ett typexempel på det är ensemblespel där man måste lära sig att underordna sig de övriga, och vara beredd att göra en soloprestation. Denna förmåga att snabbt kunna växla form för ansvarstagande är något som efterfrågas på arbetsmarknaden, men annars är svårt att lära ut.


Gör det möjligt för människor med olika bakgrund att mötas på lika villkor
I en dansgrupp är det fullständigt ointressant om dina föräldrar kommer från Chile eller från Bollnäs.


Är ekonomiskt mycket lönsamt för Sverige
Olika former av kulturverksamhet hör till de snabbast växande branscherna i Sverige och internationellt. Roxette drog exempelvis ett år in mer pengar till stadskassan än vad Volvo gjorde.


Crister Skoglund